Serendipity

Igår när S, M och jag vandrade genom Boulognern på väg till skolan för att plugga får vi se en liten tant med rullator som är på väg ner från storvägen till cykelbanan. För en skröplig tant är det en ganska brant kant av vandra nedför. S sa att det där kommer inte att sluta bra och det gjorde det inte. Rullatorn for iväg med världens fart och den stackars lilla tanten flög efter, slog en volt och landade hårt på asfalten med rullatorn över sig. Vi tre och ett äldre par sprang genast dit för att hjälpa henne. Vi lyckades få upp henne på rullatorn så att hon kunde sitta på den. Den stackars lilla tanten hade slagit i huvudet hårt och fått en stor bula samt skadat höften så vi fick ringa efter ambulans. Hon var dock vid gott mod efter omständigheterna och beklagade sig över hur det hade kunnat sluta så illa och ironiskt nog var hon på väg hem från just sjukhuset. Den lilla tanten berättade att hon var 94(!) år, så det var inte så konstigt att benen inte orkade med en språngmarsch nedför vägkanten.

Ambulansen kom efter en stund och personalen fastställde att höften var ur led. Så tur i oturen var den iaf inte bruten. En bruten höft i den åldern är riktigt illa. Så hon fick åka tillbaka till sjukhuset och jag hoppas att hon snart är på benen igen men denna gång att hon håller sig på gångbanorna!


Och på marsvinsfronten intet nytt. Inte en enda anmälan so far till Valbo utställningen. De kommer väl sista veckan. ^^ Hoppas bara att folk som mailar är uppmärksamma på mitt namn då folk har förmågan att skriva med tre e:n trots att jag aldrig någonsin har stavat det så och inte kommer att göra det heller. Börjar bli lite tröttsamt.

Emilie ska det va ;)

Igår kring fem-tiden ringde mamma och sa att Hermione hade somnat in. Hon var en av dom som fått bo kvar hos mina föräldrar. Tidagare samma dag hade jag varit hem till dom för att hämta några saker och då var Hermione på benen. Hon har inte visat några tecken alls på att må dåligt. Tog ett sista farväl och det såg ut som om att hon bara hade somnat in. Fridfullt.

Pussa dottern Chinook ifrån mej Hermis.

När far och mor är döda
och våra släktingar har tatt gift
och alla våra vänner har valt sig själva
och våra lärare och fröknar
har gått och dränkt sig med varann
och nu när sömntabletterna har slutat hjälpa
Och när vår präst från konfirmationen
står och pekar i det blå
och ingen fattar om han visar vägen
eller känner vilket håll vinden blåser åt
Då kommer Halta Lotta hem till mig
med rösten fylld av gråt
och säger vem i hela världen kan man lita på?

/Hoola Bandoola Band

Vet inte ens vad jag ska skriva. Vet inte ens om du vet hur ont det gör när du beter dej som du gör när vi är med andra. Som luft, när vi annars har så stora planer. Och man börjar undra om det ens är värt något längre och vem i hela världen ska man kunna lita på om du vänder mej ryggen?

Ja, då var det ett bra tag sen jag skrev igen. Det har varit fullt upp med tentaplugg och är fortfarande då nästa tenta är den 24:e. Tack och lov är den inte riktigt lika stor som föregående. Och så mitt upp i allt åkte jag på den värsta magsjukan jag varit med om. Mådde bra dagen innan men så klockan två mitt i natten vaknar jag till och mår illa och vart tvungen att kräkas sen fortsatte det precis hela dagen. Inte ens vatten fick stanna kvar i magen. Så dåligt vill jag aldrig må igen. Det kändes som inälvor och allt ville komma upp. Usch, usch...

Annars så rullar väl det på som vanligt. Grisarna mår bra och kaninen Orbit är åter stabil i magen efter att ha varit lite lös igen. De har precis satt i sej en massa hö och ligger nu och latar sej. ^^ Chippen välte precis omkull sej i sitt och Mackans hus. =)

Fick en fin Påsk Award av Lena. Tack så mycket. =)